COWGIRL MIX UP SPECIAL

Den här helgen, en home run helt enkelt. Höstsol, spontanbrunch ute, nya kvarter, nya älsklingsaffärer, nya vinklar, bio, chokladtårta. Sådana här dagar blir jag ju förälskad igen i den här stan. Sådana här dagar kan jag lyfta berg och ingenting känns omöjligt.




















Vad sägs om en tidig morgonpromenad i Central Park? I en del av parken som var ny för mig, i kvarteren vid Museum of The City of New York (som jag verkligen kan rekommendera), ungefär vid vid 106:e gatan. Förtrollande.
Skuttade runt med kameran bland joggare, vovvar, höstblommor och små gröna rum som tagna från en italiensk renässansträdgård. Det var lugnt, nästan tyst och så härligt.





















Så brunch i the Village. Vi var på väg till ett ställe, men såg ett annat. Bara menyn alltså. The cowgirl special. Say no more.



















Kunde parkerat mig där resten av dagen.


Men Hudson River lockade. Promenaden längs med är helt underbar. Det var ett tag sedan jag höll i ett tennisracket men om jag skulle få för mig att spela igen, skulle jag inte ha något emot om det hände här. På Hudson River Tennis Courts, med frihetsgudinnan och Freedom Tower i ryggen. Eller bara sitta där och äta lördagsgodis.
















Att komma hem till lummiga gator med knubbiga, sköna träd och doft från eld, får iallafall mig så där härligt avslappnad efter en sån här dag. Soffa, mer godis, tända ljus. Alla sinnen och känslor på topp.





















Ha en fin vecka raraste ni, jag har halloweenspanat lite och tänkte visa vad jag hittat senare xoxo

SERIOUSLY AUTUMN

Nu är det så där igen, att jag nästan kör av vägen.

De här löven alltså. I rött, orange, ockra, gult, guld, brons. Tycker om när det virvlar också.




















Så jag kommer försent (ibland), kör nämligen lite fel med flit och hittar nya spännande ställen.




















Det är på bakvägarna det händer och man hittar bra grejer.
















Visst är det något speciellt med hösten? Jag får lust att baka och sitta ute med filt och läsa.

Min relation till kanel har intensifierats. Går omkring med en burk i handväskan och kan inte sluta äta med skivade äpplen till.
Eller till min morgonyoghurt.


















Men det är inte bara löven och kanelen. Det är sköna marknader, äppelcider för 25 cent i en röd lada, pumpor som lyser upp verandor, häftigt halloweenpynt, vänner som kommer förbi med nybakade cupcakes, ljus som doftar, min sköna fluffiga filt och nya rosa kudden med elefanter på. Och att hitta ett litet hus med en gunga och hoppa upp och gunga lite och lyssna på Autumn in New York med Billie Holiday. Eller baka kakor sent på kvällen för att man kommer på att det är så gott till en kopp te.


Och kanske planera in något busigt på lördag, till frukost.


Sånt.


















Torsdagar är så himla bra. Hela fredagen ligger ju framför och lockar. Önskar er en jättefin helg, ses snart xoxo

I'M IN LOVE

Äntligen!


Jag har funderat hur jag ska börja det här och längtat efter att berätta för er.


Kanske så här: att landa i Stockholm på kanelbullens dag måste vara bland de bättre dagar att landa på. Jag menar, hur härligt är det inte att känna att det doftar nybakat i hela stan? Bestämde med en gång att jag skulle ta kanelbullens vecka.

Så om ni såg någon i Stockholm förra veckan med en varmkorv i ena handen och en påse bullar i den andra, så var det nog jag.




















Raringar. Tack för alla fina grattis och att ni inte glömt bort mig fast jag inte bloggat på länge. Det blev liksom så fullt upp. Intryck, mat, härliga vänner, lunchöl hos Edward Blom och Gunilla Kinn och prat om den läckra nya kokboken Allting gott och alldeles för mycket (kuriosa: på sidan 52 har jag ett finger med i "Mormor Karins gyllenstekta kroppkakor"), höstvackra Stockholm som jag inte kunde se mig mätt på, krama på flera godingar som jag längtat efter, Moderna, Vaxholm, middagar med vänner, korvgrillning, Ulriksdals Värdshus, bubbel, godis och bio och vin på kvarterskrog, äpplen, löv. Och en alldeles speciell lunch med mamma och Rebecca, i solsken. Vi tre.

















Och så Zetas trädgård och Victoria, som jag vill ska öppna upp en likadan trädgård här i Connecticut. Victoria skrev så fint i min bok En Trädgårdsmästares Väg. Och där vi också åt en sådan god soppa och äppelkaka som man drömmer om efteråt.



















Så mycket härligt helt enkelt som gjorde att jag glömde bort tid och rum som vanligt.






















Och extra extra härligt var det att sitta i mamma och pappas kök och äta äpplen med kanel.





















Har jag sagt att Stockholm förför mig? Igen och igen.





















Och ordet lagom är raderat. Ni känner mig. Borde dela upp det här men just nu kan jag inte låta bli att visa så många bilder som bara går att klämma in.




















Jag älskar hösten och jag älskar hösten speciellt mycket när det ser ut så här, doftar så här gott från mossa, löv, varma eldar, bark, ved, salt vatten, båtar. Devine.




















Mina älsklingar.



















Nu: rakt in i den amerikanska östkusthösten. Lite omtumlad av jetlag och så, men rejält uppiggad när en av mina bästisar bjöd på brakmiddag. Hon är just hemkommen från en tvåveckors matresa i Rom och Positano. It's a wonderful world out there.

Nu ska jag också dyka in i den underbara bloggvärlden. Jag längtar efter er xoxo