SEMESTER.

Hur svårt ska det vara att komma igång efter en semester?

Jag går på halvfart, har glömt mina passwords, känner fortfarande doften av sololja, saltvatten, hittar sand i min väska. När det blir eftermiddag vill jag sitta som vi brukade, men en krämig café au lait, känna solen killa i nacken. Vill duscha och låta håret torka ute och se solen gå ner över vattnet.












Saknar våra frukostar. Det var en sån där frukost som "looks weird but tastes amazing".
Jag har helt kommit av mig nu.












Det är så skönt att i princip inte ha några tider att passa. Små beslut. Ska vi äta nu eller lite senare?
Ska vi åka till den stranden eller den på andra sidan ön? Vem har solkrämen? Orkar du hämta ett stort glas isvatten? Sånt.


Vi åt långa middagar och jag beställde flera av nästan allt. Två förrätter, tre efterrätter. Bara för att det var så gott.












Vi såg djur vi inte sett på nära håll tidigare. Vi handlade härliga armband som lyste på våra bruna armar. Gick i regnskogar och åkte på roadtrips utan att exakt veta vart vi var på väg.














Family time - love love love.













Raraste ni. Tack för fina ord, ni är så generösa. Så roligt att dela med er. Önskar en jättehärlig helg xoxo

My eyes love to travel.

Hej vänner, minns ni mig som längtade efter att vara tillsammans, sol, fräknar, sand, färger, tropiska dofter, dricka ur en kokosnöt på en marknad i Colombia och bada i turkost vatten i Mexiko?












Allt det här och mer har vi haft omkring oss. Alltså, jag har inte återhämtat mig efter allt härligt. Sitter här och sniffar på mitt linne som jag dök med och som jag inte vill tvätta för det doftar så gott från sol och saltvatten.












Det går det inte att hejda mig, nu tar jag igen att jag inte bloggat på två veckor. Det kommer mer, såklart.












Gult är bästa energiboosten.












Eller var det allt det härliga blåa kanske?












Det var nog det gröna. Älskade det mustiga, frodiga, intensiva. Speciellt på Costa Rica där vi plockade lime som doftade så vi blev yra nästan.












Jag fick nypa mig i armen hela tiden. Hur härlig kan det vara egentligen.












Eller var det inte de vackra husen och de trevliga personerna i Cartegena som jag blev mest kär i? Balkonger och bougainvillea som växte i klasar så det gick att dofta på blommorna när man gick förbi. Och det vackra karibiska havet som lockade.











"Hon tar alldeles för många bilder, vår mamma"












Det här var resan som gjorde mig bubblig av lycka. Det här var resan vi firade mina föräldrars guldbröllop.
Det här var resan tillsammans med de jag älskar mest av allt.












Tack för alla fina ord och hälsningar - de fick följa med hela tiden. Ni är underbara xoxo