Den där känslan, när man vaknar och solen skiner, fåglarna sjunger och man vet att det nästan är maj. Och så frågar maken om vi ska åka in till Manhattan, promenera i Central Park och äta lunch på en liten kvarterskrog, ute i solen.
Såklart jag ville.
Det är en en speciell känsla att komma in till den här ön då himlen är knallblå och allt bara blommar åt alla håll och kanter.
Varje gata är som en liten egen vårexplosion.
Vet inte hur många taxis det finns i den här stan men jag älskar dem. Det är nästan omöjligt att inte få med något gult som rör sig ;)
Hej magnolia, tycker du är så jättefin.
.jpg)
Men det som gör New York City så speciell och härlig, är Central Park. Parken som är 843 acres, över 160 år och där allt liksom händer. Det joggas, promeneras, dansas, njuts, leks. Allt på en gång.
Vi tappade såklart bort varandra. Jag var under ett magnoliaträd som jag fotade ur alla möjliga vinklar och glömde helt bort tiden.
Så händer sådana där härliga saker som ett glas bubbel på the Boathouse, en gondol som glider fram i vårsolen och en glass innan lunch.
Helt plötsligt lyser solen så fint i en glänta, på en liten bergsknalle.
Årets första blev för mig att gå över Bow bridge. Har sett bron hur många gånger som helst på film men aldrig besökt den.
Så fint med allt vitt, rosa, grönt och gult. Ville dyka in i alla blommor.
Andra första blev att besöka Strawberry Fields.
Det var en dag som bara tog tag i mig. Min favorit Bergdorf Goodman omfamnades av ett hav av vita blommor. Mitt i allt hittade jag liljekonvaljer också.
Ibland är en skön promenad, glass och sol allt som behövs för att tanka upp, ge den där extra energin. När våren står i full blom då känner man hur vintern har varit lång hur kroppen längtat efter det här, eller hur?
Nu ska jag njuta av allt fint ni har omkring er xoxo
