tisdag 21 augusti 2012

It Hits Me









Poff! Så känns det ibland. Våra barn. Vad de kan.

Jag tänker ofta hur blev min kille så fin, trevlig, klok, duktig och full med idéer, drömmar. Som vågar vara personlig. Modig. Och tuff. Lillebror och storebror. En ung man.










Jag ser något som jag inte hade när jag var i den åldern hos många unga idag. En blick, en medvetenhet. Eller hade jag det fast jag bara glömt bort?













Alex och jag konstaterar som vi alltid gör, att passion är viktigast. Göra det man brinner för. Sätta ribban lite högre än man tror att man ska klara av. Bli inspirerad. Lyssna, lära, våga. Kombinera hjärta med business.


Så den här gången i New York, besökte vi platser som ger oss båda inspiration. Besökte personer som vågat lite extra. Som lever sin dröm.









Och dessa sköna New York moments. Som att sitta på en uteservering, låta tiden bara gå och ta en kaffe till. Och höra någon säga "du har ett fint leende". Så lite det behövs ibland,eller hur?




Somnar glad och tänker hur härligt, jättehärligt det är att ha en dag så här tillsammans, vi två xx














39 kommentarer:

Miss Marie sa...

Men så fint! Kul med lite one on one time, antar att de finns ganska mycket att göra för er båda i vardagen o då betyder såna här stunder supermycket. Glömmer ibland bort att du har så stora barn, du känns så ungdomlig i din livssyn! Hoppas jag också kan vara det livet ut! :)

Sandra sa...

Sådana dagar och stunder är så värdefulla. Och dagen ser ut att ha varit just värdefull.Vilken jättefin son ni har dessutom! Den där sista bilden är to die for!

Äventyret framtiden sa...

Stunder man lever på, idag har inget skett men allting sker ändå:)

Det gäller att leva livet, ta emot det i alla stunder av lycka

Känner så väl igen dina tankar. Man förundras över att ens barn är så fina, kloka och så mycket av allting. En rikedom om något

Karinkram

Lena - gott för själen sa...

Snygg son du har! Ni verkar haft en jättemysig dag tillsammans. Sånt är värdefullt.

Jag har också en känsla av att ungdomarna har nåt annat än vad vi hade. Ett driv. Tar sig fram på ett annat sätt.

Kram Lena

Camilla sa...

Vilken härlig dag ni verkar ha haft. Det är bara att passa på att njute så mycket man bara kan.

Ha det gott.
Kram

Sahra sa...

Åh Lotta. Det suger till i magen. Vilken tajming med dina fantastiska NY-bilder.
Och du, sonen. WOw. Vilken ung man. Du undrade stilla hur du kunde få en sådan fin, klok, trevlig, modig son. Ja, vad ska jag säga. Äpplet faller inte långt från trädet. Alla egenskaper som jag ser hos dig. Eller som framkommer i den kontakt vi har på nätet. Jag kan bara tänka mig hur lovely du är i real life.
Jag håller så med er. Man ska följa hjärtat och låta passionen styra. Göra det man brinner för. Det blir bäst så. Då utvecklas man mest. Då har man förmågan att dela med sig av den glädjen till andra. Som ringar på vatten.
Kram

Lena sa...

Lotta vilken fin son du har & vilken härlig dag!
Jag håller med dig att ungdomar idag har större mål i livet
än jag & mina vänner hade i den åldern. Idag finns det fler möjligheter att ta sig ut i världen.......

Härliga bilder som alltid!

Kram
Lena



Coolaannna sa...

Vilken blick..medvetenheten speglar sig precis som du säger. Jag tror att ungdomar i dag vågar mer. Jag själv är knappt vuxen än. Tänker vad gjorde jag i den åldern? Säkert massor men inte på det sättet som görs idag. När skedde förändringen? Jag är glad att allt förändras trots allt :)

Härligt att ni tänker så lika och jag ser ju att han är mor upp i dagen!

Som vanligt vill jag byta ut regniga Kinna mot NY :) även om det regnar där ibland också!!

Kram Anna

Casa of Mia sa...

Underbart, vilken dag ni hade tillsammans kram

Pierre BOYER sa...

Une très belle série...
Belle journée,

Pierre

Jenny sa...

<3 Åh vad jag älskar din blogg!

Kakaobönan sa...

Wow, vilken stilig son du har. Har han dessutom alla de fina egenskaper du tillskriver honom så är han en riktig "10-poängare". Härligt att umgås på tu man hand! Hur kunde sonen bli sån? Tja, kanske har han en mamma som har ett finger med i spelet?!
Underbara bilder som vanligt!
Kram Pia

Desiree sa...

Käraste Lotta stort tack för att du delar din inspiration med oss. Man blir inspirerad av dina inlägg både i ord och bilder. Jag kan inte annat än att hålla med det som Sahra om att äpplet inte faller långt från trädet. Du är en fin inspirationskälla för alla omkring dig.
Kram!

Fourmum sa...

Känner igen det där "poff" ;) Vi hade nog också en blick och ett driv, men dagens unga har en mycket större medvetenhet än vad vi hade. De har oftast rest mer, upplevt mer, sett och hört mer än vi hade i den åldern.. Usch nu låter man ju stenålders ;) Underbara bilder!! Kram!

Nettan sa...

Att finnas för och med sina barn är viktigt! Du är så klok vännen och jag är själv full av beundran för hur modiga, självständiga ungdomarna blir i dag ( tänker på min son som flyttat hemifrån). Vilka härliga barn vi har!
Ha en underbar onsdag vännen!
Kram
Nettan

Annika sa...

Oh vad fint. Både bilder och texter.
Jag tycker du har rätt, barn/ungdomar i dag har ett helt annat DRIV än vad vi hade.
De vet vad de vill, de är inte rädda att sikta högt. De satsar.
Jag hör och ser det hela tiden. Jag tycker det är UNDERBART.
Jag förundras ofta över Karolinas klokhet. Tycker ofta hon är smartare än jag :-)
Kramar!!!

Åse sa...

Härligt med kvalités tid men sonen, ljuvliga bilder från en härlig stad !

Beautifulosophy sa...

Vilken underbar dag! Och intressant konstaterande, jag tror som du säger att de är en annan generation våra barn och har en annan medvetenhet i blicken, tycker man ser det hos många...eller i alla fall en målmedvetenhet mycket tidigare än vad t ex många av oss 70-talister hade. Men du Lotta, när skall du börja med Pinterest? Dina bilder är ju amazing! Kram Caroline

Bella sa...

Vilken fin son du har och det måste kännas i mamma hjärtat att ens eget barn växt upp till en mogen och klok man :)

Mysigt med tid i härliga New York och jag gillar skarpt att du som vanligt delar med dig av dina underbara foton!

Kramar Bella

mammaxtre sa...

Men vilket härligt inlägg Lotta!

Så fin han är sonen din och så roligt att få ett ansikte på Alex
:-)

Lotta bilderna, de är makalösa. Jag smäller av igen och igen och igen. Ingen kan som du min vän.

Kram

Channal sa...

Vilken dag! En dag i turkost tillsammans med din tjusiga kloka son! Kärlek i dina ord! Kreativa, engagerade och nyfikna ungdomar är vår framtid!

Tror vi hade blicken men att vi glömt och inte förstod den!

KRAM Anna

Maria - Wikers Liv sa...

Så fint! Härliga stunder som är mer än guld värda!
Kram /Maria

Bokcaféet i byn sa...

Underbara bilder, underbara ord, härlig son du har Lotta! Vilken mysig dag ni hade! Jag gjorde illa knäet idag i mataffären, då satte sig sonen bredvid mig på golvet på ICA och sa att han skulle ta hand om mig och att när vi kom hem skulle han krama mig. Då värmer det ens hjärta så mkt att smärtan i knäet försvann och tiden nästan stannar. Av lycka, av stolthet! Jag kan tänka mig att det är fantastiskt att möte sitt barn i tankar och drömmar och funderingar när de möter eller står på gränsen till vuxenlivet!
Sköt om dig och önskar dig en strålande torsdag imorgon!
Kramar Anna

@my casa sa...

Värdefulla stunder men en värdefull
(& dessutom snygg) son :)

Dessutom gjorde det ju absolut inget att ni hade
denna stund i NY...men jag är inte bitter det är fint
här hemma oxå hmm...vem försöker jag lura nu!!!

Varma kramar till dig & de dina/Åsa

mitt liv som jag sa...

Tack för ett fint och tänkvärt inlägg! och vilken fin son du har. Kram Jennifer

Christina sa...

Mitt hjärta smälter, så fint <3
Vilka underbara bilder och text, du är så fantastisk och ja, som andra säger här, äpplet faller inte långt från trädet.
Kram!

Anne-Marie sa...

Tänk att ha så många fina bildmotiv nära inpå sig. NY är allt en plats som låter en ta hur många bilder som helst. Kan tänka mig att du och din son hade en härlig dag i "äpplet". :) Kramar!

Elin sa...

Aaah så härligt att få tillbringa tid med sin son i en sådan härlig stad! Du fångar känslan så bra. Det finns inget bättre än att få ha dessa samtal med sina barn, höra dom dela med sig av sina tankar och funderingar och få konstatera att dom är så himla kloka och modiga!

Nu måste jag kolla upp biljetter till NY, blir så otroligt sugen på att resa dit när jag se dina bilder! Inte för att det är läge att åka precis nu, men drömma måste man ju... :)

Ha en toppendag Lotta!
Kram Elin

Sassa sa...

Hej Lotta, bland det finaste jag läst om hur du beskriver din son. Precis så känner jag det också inför mina söner.
När du beskriver New York vill jag verkligen besöka den staden.
STOR KRAm från Sassa

CreandoPhoto sa...

Så fint du skriver. Stolthet för sina barn. Den som nästan värker inombords. Den är fin!

..och dina bilder...gahhhaaaa....

Kramar

Lisa sa...

Dina bilder - to die for! Vilken stämning. Kul att du fick en sadan mysig dag tillsammans med din son. Hade ingen aning att han redan är sa vuxen ;-)
Kramar, Lisa

Fröken fräken sa...

Vilket härligt inlägg, du är en sann livsnjutare. Du vet verkligen hur man tar tillvara på saker och ting. Det är viktigt och det är lätt att glömma bort att ta till vara på tiden. Tack för att du delar med dig.
Kram

Ewa`s Galleri sa...

Livet är underbart,Man blir så glad av att läsa ditt inlägg
och se dina bilder
Jag tror faktiskt att det är så att våra barn har en större medvetenhet en vi hade i den åldern
Ha en riktigt skön helg

Mrs Sunshine sa...

Underbart fint Lotta! Förstår att du är en stolt mamma till din son. Vad härligt med tillsammanstid bara ni två.

kram!

Hemma på Sjuan sa...

Härligt med en mamma-son dag. Visst måste man stanna upp ibland och njuta av tiden med dem. De växer ju upp så snabbt...
Och (behöver jag säga det)underbara bilder du visar! Älskar den sista!!
Kram Suss

Life´s Silverlining and I sa...

Vad mysigt du skriver! Så stilig han är sonen och jag gillar också såna dagar! Varför lyckas jag alltid vara bland de sista på dina inlägg:) haha tänker att någon gång ska jag vara först hihi. Kraaaam!

hjarnfrys sa...

Alla ens barns olika åldrar har sin charm. Som bäbisar är de gosiga på ett sätt och som halvvuxna på ett annat, men ändå något man känner igen.

Den glöden som finns i mina äldsta barns ögon fanns definitivt inte hos mig. De är så medvetna om allt och möjligheter som finns därute. Det var inte jag. Det måste ju bero på tillgång av information. Dagens generationer dränks ju formligen och svårigheter är ju att sålla.

Det är så härligt att föra långa samtal med de äldsta barnen och försöka förstå att de är kompletta individer som faktiskt klarar sig utan mig, men som väljer mitt sällskap ändå:-)

bokhyllan sa...

Tack för dina alltid så inspirerande inlägg.

Så kloka tankar i detta inlägg.

Du berör!

Allt gott till dig. Kram

Suz sa...

Härligt inlägg, som alltid Lotta! Dina bilder gör att det känns som man är där! Och mamma-hjärtat klappar stolt för sonen, det förstår jag. Vi ska vara stolta över våra barn, och det stämmer nog - de har större och högre mål än vi hade i deras ålder.

Tack för att du så ofta lämnar avtryck hos mig, det värmer vännen!

Ha en fin helg!
Kram Suz