lördag 16 september 2017

THE LOVELY WEST









Så äntligen var det dax, vår efterlängtade roadtrip. Vi tre tjejer, mina älsklingar. Öken, kaktusar, sand, berg, hav, bbq, skratt, bus. Rebecca, Gabriella och jag.



Fullproppad med intryck efter 2000 miles. Californien, Nevada och Arizona. Följ med om du vill, börjar med de första dagarna!















Först ut: Los Angeles. Och tre väskor, tre förväntansfulla, en bil och ett gemytligt hotell i Hollywood.
Och eftermiddagssol, Tom Cruise och hamburgare.














Såklart kunde vi inte låta bli att börja med Universal Studios. SÅ kul. Älskade The Studio Tour, Jurrasic Park och Harry Potter. Galet med folk men vi pausade mellan varven, åt god lunch och drack litervis med vatten.














Så pirrkänslan att vakna och veta att idag åker vi till Las Vegas.
Öken, kaktusar, övergivet, sköna vägar, musik, poddar.


Underbart att vara här igen.













Vi gick all in i Vegas: topphotell och lyxmiddag. Är det tjejresa så är det.

Den här stan alltså. Galen, glittrig, rolig, oberäknelig.














Men allt handlade egentligen om Grand Canyon, det eroderade ökenlandskapet i nordvästra Arizona. Grand Canyons nationalpark är sedan 1979 med i Unescos lista över världsarv. Coloradofloden har grävt sig ned i berggrunden under lång tid och bildat en av världens största kanjon. Grand Canyon kallas världens största och äldsta historiebok, eftersom den innehåller så många olika gamla bergarter. Det övre lagret består av den yngsta bergarten, som är en kalksten och som är 250 miljoner år gammal har jag lärt mig av Wikipedia. Ändå sedan vår resa 2014 har vi drömt om att komma dit.

Nu skulle det bli av!












Ni vet ju att jag gillar omvägar när jag är på väg.

Speciellt när omvägen är Route 66.














Vet inte vad vi hade föreställt oss men när vi kom fram sent på eftermiddagen till kanske den mest magiska plats jag någonsin varit på, så tog det vi såg andan ur oss.















Skulle kunna visa hur många bilder som helst, men de här är några av favoriterna. Men sanningen är den att kameran inte gör Grand Canyon rättvisa. Det går inte att få in allt.
















Mina döttrar och jag, här vid detta mäktiga.


Vi blev överväldigade av dess storslagenhet, hur tyst det var, hur vackert allt böljade sig framför oss, hur små vi kände oss, hur kraftfull naturen är i dess orörda skönhet.















Ni vet hur man ibland bara känner sig så fylld av känslor och tacksamhet. Det här var en sådan stund.

Lycka.














Tänk att vi är här!













När solen sänkte sig och kvällade rullade in, var det så skönt att sitta vid en öppen eld och höra en av parkens rangers berätta om livet i Grand Canyon. Elden sprakade, stjärnhimlen omfamnade oss och för en liten stund stannde tiden xo







onsdag 26 juli 2017

INACTIVE?






Hej! Här sitter jag igen, har tänkt tusen gånger att jag så gärna vill skriva och berätta lite om vad som hänt. Jag lovade att visa bilder från vår underbara kryssningsresa vi gjorde i oktober.

Jag har inte gjort något av detta. Och nu är det mitt i sommaren!












Har inte någon bra förklaring. Kanske att livet med alla dess nyanser tagit mycket tid. Jag är ju en njutare och optimist av stora mått, men har hållit högt tempo. Så bloggen har fått stå tillbaka fast jag kanske hade behövt få uttrycka mig i ord och bild mer än någonsin under den här tiden.



En lugn onsdag i juli är ju perfekt att damma av den här bloggen lite grann.














Nu är det dax. Och såklart kan jag inte låta bli att gå all in. Nu visar jag alla älsklingsbilder från resan. Så puss och kram från mig. Hoppas ni har en skön sommar, med mycket bad, jordgubbar och lata dagar och lite tid att läsa en gammal dammig blogg.














Alltså, för att sammanfatta allt. Helt UNDERBART.














Jag menar, finns det något härligare än Italien? Behöver man något mer än Italien?













Vi började resan i Barcelona och första stoppet efter att vi lämnat ett vibrerande och färgstarkt dygn, var Civitavecchia. Först morgoncappuccino och promenad till marknaden, sedan bil till Toscania. Och jag var himmelriket: små gränder, pasta under vinrankor med utsikt över böljande kullar, tvätt som hängde lite här och där, torghandel, vackra kyrkor, cappuccinos i tid och otid. Eftermiddagslimoncello.

Så fortsatte vi till Positano. Har du sett filmen "Under the Tuscan Sun"? Ända sedan Frances träffade sin Marcello i Rom och de åkte till Positano har jag velat åka dit.


Blev såklart helt tokkär.












Njutning, njutning, njutning.












Fulla med intryck åkte vi vidare till en annan plats jag alltid velat komma till - Santorini med sin säregna skönhet. Vi besökte både Fira och Oia. Kanske en av världens vackraste vulkanö. Eller som Vagabond skriver: "Santorini är en av Medelhavets vackraste platser, ön ligger som ett slags Grand Canyon vid havet. Naturen och slumpen har lekt fram ett hisnande sagolandskap i kaffesvart och vitt som saknar motstycke"


Vi kom hit i oktober när det var fortfarande varmt och skönt. Vi saknade inte sommarturisterna.














Jag fick nypa mig armen flera gånger. Tänk att vi är här!














Tokälskar allt det blåa.













Lunch: sallad, vatten, grekiskt kaffe.














När vi lämnade ön sänkte sig solen över hela härligheten. Det gick inte att slita blicken.

Vill hit igen!













Så vidare till en annan drömö, Mykonos. Bedårande vackert med vykortsbilder vart man än vände sig. En ö som visar upp både en historisk och genuin känsla, men också exklusivitet.













Vilken pärla det här är.














Det vita, det blåa. Så vattnet.














Vi började med starkt kaffe i hamnen. Färsk fisk och grönsaker radades upp. Jag kunde ha suttit där hela dagen.















Mellan allt vackert och skönt grekiskt, fick vi också en dag i Turkiet, Kusadasi. Efter läcker shopping i hamnen tog vi en bil och åkte ut på landsbygden, ut bland persikoträd och olivlundar, kulturhistoria och fantastiska hantverk.















Och så äntligen till Athen igen. Det regnade först på oss, men det hindrade inte att vi gjorde Akropolis, åt lokala bakverk och tog en busstur runt stan. Kommer gärna hit igen.


Vi var alla uppspelta för vårt sista stopp innan Barcelona, Valletta på Malta.













Malta är ett land med en fascinerande historia och relativt oförstörd och dramatisk miljö. Ön ligger mellan Sicilien och Nordafrika. Alla olika folkslag som till exempel romare, fransmän och britter som styrt ön genom åren, har lämnat spår efter sig. Det märks bland annat på arkitekturen. Sedan 53 år Malta ett självständigt land med en växande turism. Malta består av fem öar, tre är bebodda.Vi tog oss runt huvudön, och började med fiskehamnen Marsaxlokk.














Såklart ville vi se The Blue Grotto, St.John's Cathedral och så bara ta in hela stan, promenera runt.
Jag blev så förjust i Malta. Skön stämning, vackert, faschinerande historia, dramatisk arkitektur, läcker design, alla hamnar, maten, folket, krogarna.













Hur sammanfattar man en sådan här resa? Allt var bäst. Att resa tillsammans med mamma och pappa. Vår fantastiska båt,långa middagar med fantastisk mat, frukostar ute på däck. Så innerligt tacksam. Älskade varje sekund.