söndag 6 mars 2016

BARK LESS, SWAG MORE







Å, jag har just nu en sån där skön känsla. Inget speciellt egentligen, men efter ha varit upp i varv hela veckan och känt att jag knappt kunnat skilja från upp och ner, så är det fint när det doftar äppelpaj i köket, solen skiner in och Louis Armstrong sjunger La Vie En Rose svagt i bakgrunden och min Chemex är fylld med nybryggt kaffe.

Och så lite vårpirr.












Men för att ta det från början.


Februari svischade förbi. Raketfart. Och den var så bra! Jag prickade in snö, palmer, god mat, fick fix gjort och har äntligen fått tid för att operera mitt onda knä, och hann med att träffa underbara och raraste Saltis och Annika.












Jag älskar ju bondens marknad och den på vintern är extra skön, stämningen är speciell och jag hade längtat efter allting där. Kolla morötterna. Jag har ätit dem non-stop.













Vi har busat och hunnit med lite road trips. Allt andas tidig vår mitt bland den snö som kom.


Så händer det att jag blir kär i en rosa tröja och en ursöt nyöppnad butik, titta HÄR
Bara godsaker.















Jag blir sugen på blått, i alla nyanser.















Och så Kalifornien.













Vi kommer dit precis när våren börjar, dogwooden blommar och det är över 25 grader varmt.
Jag vill inte åka härifrån!












Men bäst av allt var att träffa Saltis. Fina, goa, saknade vän. Vi hann med en urgod middag och massa prat. Jag var såklart jättenyfiken på hur det var att flytta från New York till San Diego. Så olika, båda så härliga på sitt sätt. Jag tror vi kände båda att en bit av både och vore drömmen


Vart vi än, så fint att kunna ses så här. Lyx! Men jag känner i hela kroppen att jag saknar.













Och så vidare. Till Washington i tre dagar. Jag fick nypa mig armen när jag satt på tunnelbanan på väg till Annika. Här är jag, nu ses vi snart, som jag längtat.


Vilken helkväll, alltså. Som började med bubbel, ostar, nötter och fortsatte med gryta, vin, och så min älsklingskombo, färska hallon med vaniljglass. Fick guidad tour av Reston och blev körd ända fram till mitt hotell innan midnatt. Massa skratt, prat och närhet.

Superbt, utsökt, formidabelt! Så fint fixat, så omtänksamt, sådan härlig kväll.


Lycklig!




Och nu väntar Boston. Jag hoppas hinna med cupcakes from Georgetown Cupcake, dem ska vara alldeles speciellt goda. Håll tummarna att min operation går bra. Saknar er, bara så ni vet! xo