onsdag 23 februari 2011
Från 26:e våningen
Man skulle kunna tro att efter mer än fem år i stan, så har jag en mättad och nyanserad inställning till Manhattans skyline, skyskrapor och neonskyltar.
Jag har tagit mig från midtown och när jag nu har checkat in och fått ett rum högst upp, visar det sig att det inte är så. Jag går runt i rummet och har kollat alla möjliga vinklar. För tillfället har jag parkerat mig i morgonrock vid fönstret som går från golv till tak och njuter av den glittrande metropolen under mina fötter. Jag borde kanske nämna att jag har ett burspråk.
Med min laptop i knät konstaterar jag också att jag har fibblat med html-koderna här på bloggen,så nu har hälften försvunnit och typsnittet är ändrat.Det blir ingen hacker av mig.
Nu tänker jag inte låta några html-koder dra ner på välbehagsfaktorn. Den röda New Yorkskylten lyser så fint och Hudsonfloden är ett stenkast bort. Jag kan säga hej till New Jersey.
Man borde göra det här oftare, bo på hotell med utsikt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
ÅH vad underbart.
Nej, inte kan man ngnsin, ngnsin tröttna på manhattan! nej aldrig.
NJUT av ditt rum och fixa bloggen då du kommer hem! Design är knepigt...
KRAM!!
Hej kära vän!
Tack för Voluspaljuset som kom med paket till mig i Sverige idag. Nu står det på köksbordet och jag ska snåla på det!
Ska köpa upp mig på att gäng nästa gång jag kommer över och hälsar på dig!
Längtar redan!
Stor kram!
Annika: du har så rätt! Den här stan är förförisk. Man blir aldrig klar eller helt mätt. Mersmak! HTML-koderna, ja jag har väl tagit bort delar av logiken. Får leka vidare ikväll. Kramar!!
Helena: äntligen har det kommit fram jag är så nöjd med mitt Ikigailjus! Stor kram!
Skicka en kommentar